Effekter på BNP per capita och reallöner av arbetskraftsinvandring från de nya EU-länderna

Den 1 maj 2004 utvidgades EU med tio nya länder. Det är anledningen till att frågan om arbetskraftsinvandring har aktualiserats i den politiska debatten. Syftet med denna artikel är att utifrån relevant teori analysera effekterna av arbetskraftsinvandring från de nya EU-länderna på arbetsproduktivitet, reallön och BNP per capita i de gamla EU-länderna. Artikeln presenterar även empirisk forskning som studerar effekten av nettoinflyttning på tillväxttakten i inkomst per capita. Motivet till att vi valt att skriva denna artikel är att vi upplevt att kunskapen om relevant teori, den neoklassiska tillväxtmodellen, är begränsad.3 Detta trots att modellen är standardmodellen inom ekonomisk tillväxtteori. Vi har framför allt valt att analysera de kvalitativa effekterna av arbetskraftsinvandring på arbetsproduktivitet, reallön och BNP per capita. Hur stora dessa effekter blir avgörs av invandringens omfattning. Vi kan inte med säkerhet veta hur många som kommer att invandra från de nya EU-länderna, utan nöjer oss med att konstatera att olika metoder för att uppskatta omfattningen ger markant olika resultat (se t.ex. Lundborg, 1997). För övrigt finns nu även statistik över den faktiska arbetskraftsinvandring som redan skett sedan den 1 maj 2004. En annan avgränsning i artikeln är att den inte berör invandringens tänkbara effekter på det sociala trygghetssystemet. Vi vill också betona att vi i uppsatsen inte tar ställning till om det är önskvärt med restriktioner mot arbetskraftsinvandring eller ej. Som huvudkälla använder vi standardverket i ekonomisk tillväxt, ”Economic Growth”, som är skrivet av Barro och Sala- i-Martin (2003), vilka fortsättningsvis förkortas BS.