Fallstudier om flickors och kvinnors hälsa

Olika åldersgrupper drabbas olika hårt av olika diagnoser. I denna rapport har vi fokus på flickor och kvinnor i olika åldrar. Baserat på data från bland annat Global Burden of Disease (GBD), Socialstyrelsen, Försäkringskassan och enkäter samt på intervjuer med patientföreträdare samt profession besvaras frågorna: Hur tar sig sjukdomsbördan uttryck hos flickor och kvinnor? På vilket sätt möter vården dessa behov? Hur upplever flickor och kvinnor vården? I åldersgruppen 10-24 år är depression och ångest de tillstånd som ger störst sjukdomsbörda för flickor/kvinnor. Bördan mätt som DALYs och förekomst enligt Folkhälsoenkäten är betydligt större (2-3 gånger högre) för flickor/kvinnor jämfört med för pojkar/män och har ökat i större utsträckning under senare tid. I relation till män får kvinnor sjukvård i den utsträckning som motiveras av dess förekomst, men en stor andel av både män och kvinnor anser att de inte fullt ut får den vård de är i behov av. Kvinnor anser också i högre grad än män att de inte alltid får ett bra bemötande i vården. Bemötande och tillgänglighet lyfts som problem inom vården av depression och ångest. I åldersgruppen 25-44 år är migrän den sjukdom som ger störst sjukdomsbörda för kvinnor. Bördan mätt som DALYs och förekomst enligt Folkhälsoenkäten är betydligt större (2,1-2,6 gånger större) för kvinnor än för män. Kvinnor får proportionerligt mer sjukvård jämfört med män, då denna ställs i förhållande till förekomst. Detta kan dock bero på att kvinnor med migrän har en högre svårighetsgrad. Detta stöds av att en större andel i Vård- och omsorgsanalys enkät anser att de har dålig hälsa och svårigheter att klara av vardagen. Identifiering av personer med migrän och kunskap om migrän inom primärvård lyfts som områden med förbättringspotential. I åldersgruppen 45-69 år är ländryggssmärta den sjukdom som ger störst sjukdomsbörda för kvinnor. Bördan är större än för män (1,4 gånger högre baserat på DALYs respektive 1,8 gånger högre baserat på Folkhälsoenkäten), men sjukvårdskonsumtionen är likartad mellan könen (cirka 8 % får sjukhusvård oavsett kön). Baserat på data från Vård- och omsorgsanalys enkät som analyserats i denna studie kan detta inte förklaras av svårighetsgrad. Kvinnor anger att de mår lika dåligt som män och har lika svårt att klara av vardagen. Ländryggssmärta kan dock variera stort i svårighetsgrad och en utmaning som nämns är att ge patienter rätt och samordnad vård utifrån deras behov. En väg framåt är en mer konsekvent tillämpning och följsamhet till kunskapsstöd samt fast vårdkontakt som kan följa individens behov och sjukdomsutveckling över tid. I åldersgruppen 70 år och äldre är kranskärlssjukdom och Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), sjukdomar som ger störst sjukdomsbörda enligt DALYs. För kranskärlssjukdom är bördan för kvinnor lägre än för män. Kvinnor får proportionerligt mindre specialistvård än män men mer primärvård. Detta skulle kunna bero på att kvinnor drabbas av en annorlunda typ av kranskärlssjukdom (kronisk istället för akut). Kvinnor är äldre då de drabbas av kranskärlssjukdom och kan därför vara skörare då de drabbas, vilket bland annat stöds av att fler har en dålig hälsa jämfört med män. Av denna anledning kan det finnas ett större behov för vårdplatser för kvinnor då de kan behöva stanna längre under sin sjukhusvistelse. Det nämns också att det finns ett behov av bättre samordning och uppföljning i register kring prevention, då denna ges i både primärvård och specialist-vård. Sjukdomsbördan vid KOL är större bland kvinnor än bland män i åldersgruppen 70 år och äldre. Detta speglar ett trendbrott där kvinnor gått om män i både sjuklighet och dödlighet kopplat till KOL. Jämfört med män tycks kvinnor få sjukhusvård i den utsträckning som motiveras av deras sjukdomsbörda. Andelen som anser att de får den vård de har behov av fullt ut är dock lägre för kvinnor och andelen som har dålig hälsa och svårigheter i vardagen är högre bland kvinnor med KOL jämfört med bland män med KOL. Det nämns att kvinnor kan begränsas i vårdsökande till följd av skam. Ett problemområde som lyfts för vården är brister i implementering och följsamhet till riktlinjer och kunskapsstöd, framför allt i preventiva insatser som rökavvänjning. Inom omsorgen efterfrågas ett kunskapslyft för kommunal hälso- och sjukvård och hemtjänst.