ISPOR:s ”Värdeblomma” för in ny kunskap om individers preferenser för hälso- och sjukvård – En litteraturgenomgång av skattningar av potentiellt nya värdeattribut

Det är sedan länge känt att det konventionella sättet att kartlägga värdet av medicinska teknologier, det vill säga via kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och eventuell resursbesparing, inte fullt ut fångar värdet ur ett ekonomiskt perspektiv. Hitintills har modellen ansetts fungera någorlunda väl, men har kommit att ifråga-sättas alltmer i takt med att värden som inte fångas med konventionell metodik ökat i betydelse för nya typer av medicinska teknologier. 2018 lanserades ”ISPOR Value Flower” som presenterar totalt 12 värdeattribut av relevans för ekonomiska utvärderingar av åtgärder inom hälso- och sjukvård, varav 8 är potentiellt nya värden som inte ingår i den konventionella modellen. Både före och efter lanseringen av ”värdeblomman” har det publicerats studier som försökt skatta dessa potentiellt nya värdeattribut. Syftet med denna rapport är att gå igenom denna litteratur för att undersöka hur värdeattributen kan kartläggas, hur stora värdeattributen är samt hur de hänger samman. Som utgångspunkt för genomgången klassificerade vi attributen i värdeblomman. Fyra kategorier av värdeattribut skapades: (1) standard, (2) ”influerare” (följsamhet, närståendebörda – kan skattas med standardmetodik), (3) ”utanför standard – osäkerhet” (försäkringsvärde, värdet av hopp, värdet av att veta, realt optionsvärde”) samt (4) ”utanför standard – ej osäkerhet (svårighetsgrad, likvärdighet och processrelaterad nytta). Fokus för genomgången i denna rapport är de värdeattribut som är utanför standard, det vill säga kategori 3 och 4. Sammanfattningsvis visar denna rapport att det finns förhållandevis väl utvecklade metoder för att kartlägga värdeattribut utanför den konventionella modellen. Genomgången visar också att värden kopplade till preferenser för risk (försäkringsvärde och värdet av hopp), som helt exkluderas i standardmodellen, kan vara betydande. Försäkringsvärdet framstår som det helt klart dominerande värdeattributet. Nuvarande praxis hos beslutsfattare i att vikta betalningsviljan för att ta hänsyn till bland annat svårighetsgrad, sällsynthet och effektstorlek får visst stöd av genomgången av individers preferenser i denna rapport. En kartläggning av dessa och andra värden baserade på individers preferenser kan dock bidra till att öka transparensen, vara mer förankrad i ekonomisk teori och minska risken för att beslut tas utan beaktande av potentiellt stora värden för samhället och/eller ur ett patientperspektiv.