Kopplingen mellan levnadsvanor och hjärt-kärlsjukdom i Sverige

Över två miljoner människor i Sverige lever idag med hjärt-kärlsjukdom och det är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Kunskap om hur levnadsvanor påverkar förekomsten av hjärt-kärlsjukdom kan vara till hjälp i det preventiva arbetet med att minska insjuknandet. Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har på uppdrag av Hjärt-Lungfonden beräknat andelen av hjärt-kärlsjukdom i Sverige för åldrarna 25–84 år där levnadsvanor är en bidragande orsak, samt skattat hur stor andel av kostnaderna för hjärt-kärlsjukdomar som kan tillskrivas levnadsvanor. För att beräkna andelen av hjärt-kärlsjukdom som kan tillskrivas levnadsvanor på populationsnivå har en väletablerad metod använts, som anger hur stor del av sjukdomsbördan som kan förklaras av olika riskfaktorer. En stor internationell studie, Global Burden of Disease, har beräknat risker för hjärt-kärlsjukdom kopplat till levnadsvanor genom en sammanvägning av resultat från vetenskapliga studier som publicerats på området. Baserat på denna sammanställning analyserades fem individuellt påverkbara riskfaktorer kopplade till levnadsvanor – tobaksrökning, alkoholkonsumtion, matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Ingående hjärt-kärlsjukdomar med koppling till levnadsvanor var stroke, ischemisk hjärtsjukdom, hypertensiv hjärtsjukdom, förmaksflimmer, aortaaneurysm och subaraknoidalblödning. Resultatet från beräkningarna visade att förekomsten av ischemisk hjärtsjukdom som kan tillskrivas levnadsvanor var 56 procent bland kvinnor och 55 procent bland män bland de studerade åldersgrupperna. Av andelen som insjuknat i stroke kan 33 procent bland kvinnor och 35 procent bland män förklaras av levnadsvanor. Kopplingen mellan levnadsvanor och övriga hjärt-kärlsjukdomar (hypertensiv hjärtsjukdom, förmaksflimmer, aortaaneurysm och subaraknoidalblödning) var 11 procent för båda könen. Ohälsosamma matvanor är den kategori av levnadsvanor som enligt beräkningarna haft störst in-verkan och tillskrivs 46 procent av förekomsten av ischemisk hjärtsjukdom bland de studerade åldersgrupperna, medan 15 procent kopplas till stroke. Därefter följer levnadsvanorna rökning och högt BMI och slutligen alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet i betydelse för förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Bland matvanorna var för högt intag av salt det som hade störst påverkan på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, med 22 procent av ischemisk hjärtsjukdom och 10 procent av stroke som kunde kopplas till det. Låg konsumtion av fullkorn hade näst störst påverkan på hjärt-kärlsjukdom, där 15 procent av ischemisk hjärtsjukdom kunde kopplas till det. Den totala sjukdomskostnaden år 2019 var 24,5 miljarder kronor för gruppen 25–84 år med de studerade hjärt-kärlsjukdomarna. Ungefär 35 procent av dessa kostnader beräknades orsakas av ohälsosamma levnadsvanor, vilket motsvarar 8,6 miljarder kronor.