Värdering av och betalning för antibiotika – Litteraturöversikt och utarbetande av förslag för tillämpning i Sverige

Antibiotikaresistens har utnämnts till ett av de största framtida hoten mot människans hälsa. Allt fler bakterier utvecklar resistens (motståndskraft) mot ett eller flera typer av antibiotika i huvudsak till följd av en hög användning. Förutom att begränsa och effektivisera användningen av existerande antibiotika finns det därför ett stort behov av att utveckla nya antibiotika för att säkerställa fortsatt effekt mot bakterier som idag är multiresistenta. Trots detta går utvecklingen av nya antibiotika mycket långsamt och flera läkemedelsbolag har valt att lägga ned sin utveckling. Detta beror huvudsakligen på bristande lönsamhet vilket i sin tur beror dels på att priset är lågt då flera värden inte räknas in, dels på att volymen är låg då antibiotika används mycket restriktivt. Syftet med denna rapport är att redovisa forskning kring olika metoder för värdering och betalning av antibiotika samt utarbeta ett förslag till metoder och betalningsmodeller i en svensk kontext. Rapporten visar att det finns förslag på att skatta värdet av antibiotika med hjälp av dynamisk modellering som tillåter simulering av breda effekter på hela befolkningen (t ex minskad smittspridning, fördröjd resistensutveckling, beredskap i händelse av större utbrott) och ett pilottest med denna metod pågår för närvarande i Storbritannien. Denna modell fångar dock inte samtliga värden av antibiotika. För att lösa problemet med låga incitament till följd av en restriktiv användning (och därmed låg betalning) förespråkas åtgärder från det offentliga som antingen sänker kostnaden för utvecklingen av nya antibiotika (push) eller höjer intäkten för antibiotika som nått marknaden (pull). De flesta är överens om att det idag krävs incitament för att få antibiotika att nå marknaden och det råder en allt större konsensus om att detta bör ske via en ersättning som är loss-kopplad från användningen (de-linkage) och ges i samband med att ett antibiotikum når marknaden, så kallad marknadsinträdesbelöning eller Market Entry Reward (MER). Vi föreslår en värdebaserad ”Abonnemangsmodell för Antibiotika” inom ramen för ett internationellt samarbete (till exempel EU + USA). En sådan modell ska bygga på tre delar; (1) en internationell antibiotikafond med inbetalning från bidragande länder baserat på BNP, (2) preferensbaserade vikter för antibiotikans värdedrivare baserat på experimentella studier bland befolkningen, samt (3) en oberoende Antibiotikakommitté som bestämmer ersättningens storlek baserat på det nya läkemedlets profil och preferensbaserade vikter för antibiotika. I väntan på en full-skalig tillämpning av en sådan modell inom ramen för ett internationellt samarbete föreslår vi att Sverige tar initiativ till en pilot för att ta fram preferensbaserade vikter för antibiotikans värdedrivare.