Drivkrafter bakom klassresan - kvantitativa data i fallstudiebelysning

I studien görs ett försök att belysa ett kvantitativt datamaterial (Stockholm Birth Cohort Study) med kunskap från en fallstudie. Fallstudien i fråga är idéhistorikern Ronny Ambjörnssons självbiografiska berättelse om klassresan och dess drivkrafter. Ur berättelsen genereras centrala begrepp som sedan analyseras kvantitativt för olika grupper med hänsyn till klassmässigt ursprung och destination. Ambjörnssons berättelse är idéhistoriskt förankrad, men då även det datamaterial som här används i viss mån är socialhistoriskt, bedömdes tillvägagångssättet som fruktbart. Studiens främsta syfte är att öka kunskapen om socialpsykologiska mekanismer av central betydelse för social mobilitet. Faktorer som studeras i relation till social rörlighet är ursprungsfamiljens grad av skötsamhetskultur, föräldrarnas aspirationer för barnet, deras attityder till högre utbildning samt deras prestationsförväntningar på barnet. Jämförande analyser görs för barn från mindre respektive mer privilegierade ursprungsmiljöer, där barnet antingen kom att bli uppåtrörligt eller inte, respektive där barnet kom att befästa en privilegierad samhällsposition alternativt inte göra det. Bland studiens resultat kan för det första nämnas att graden av skötsamhetskultur i ursprungsfamiljen är positivt relaterad till sannolikheten att barnet skall bli uppåtrörligt, detta i linje med vad vi skulle förvänta oss utifrån Ambjörnsson. För det andra visade analyserna att graden av prestationsförväntningar var positivt relaterad till sannolikheten att barn från mindre privilegierade förhållanden skulle bli uppåtrörliga, medan prestationsförväntningarna istället var negativt relaterade till sannolikheten att barn från mer privilegierade förhållanden skulle befästa en i samhällshierarkin privilegierad position.