I samhällets tjänst? En ESO-antologi om villkoren för forskning och samverkan

Inför regeringens forskningspolitiska proposition som ska publiceras sent hösten 2024 vill ESO rikta strålkastarljuset på den samhällsvetenskapliga forskningens samhällsnytta. Med fokus på frågor som hur de bästa förutsättningarna för samhällsnyttig forskning skapas och hur samverkan och kunskapsöverföring mellan akademi och praktik kan förbättras ger tolv författare i nio olika bidrag i den här antologin sina perspektiv. Resultatet är en blandning av allmänna och vetenskapliga bidrag och mer personliga iakttagelser. Efter ett inledande kapitel följer två kapitel av Astri Muren respektive Lars Hultkrantz som på en övergripande nivå beskriver utvecklingen av förutsättningarna för undervisning, forskning och samverkan i den svenska högskolan, med särskild inriktning på nationalekonomi. I det fjärde kapitlet problematiserar professorerna i forskningspolitik Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger den superspecialisering som nu förekommer i akademin till följd av rådande karriärincitament. Generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren diskuterar i kapitel fem de olika – och ibland till synes oförenliga – ideal och logiker som präglar de akademiska och politiska verksamheterna. I det följande kapitlet menar statsvetaren Bo Rothstein att det finns tecken som tyder på att universitetens forskning levererar för få användbara resultat till politiken och att forskarnas höga specialisering bidragit till detta. I kapitel sju ger sociologen Anna Lund exempel på ny och innovativ forskningskommunikation och beskriver riskerna med att kommunicera forskningsresultat i en polariserad omvärld. Eva Forslund och Magnus Henrekson diskuterar i kapitel åtta avigsidor med att det engelska språket kommit att helt dominera i forskning och undervisning i nationalekonomi. I kapitel nio skriver nationalekonomerna Anna Dreber Almenberg och Magnus Johannesson om falska vetenskapliga resultat och replikerbarheten av publicerade studier. I antologins avslutande kapitel tio jämför Randi Hjalmarsson villkoren och förutsättningarna för en nationalekonomisk forskarkarriär i Sverige med motsvarande i USA och England, där hon tidigare varit verksam.