Risker och kostnader för prissamordningar på den svenska generikamarknaden

Företag som ofta möter varandra på en eller flera marknader kan ibland genom att observera varandras tidigare priser lyckas samordna sina priser. Konkurrensen sätts då ur spel och priserna blir högre än de annars skulle ha varit. I denna rapport visar vi att den svenska generikamarknaden har många egenskaper som underlättar prissamordning, exempelvis att priserna kan ändras varje månad, att företagen lätt kan observera varandras priser, och att konkurrensen främst sker i en variabel, priser. Vi redogör även för empiriska resultat som indikerar att prissamordningar ibland förekommer på marknaden, samt att dessa då orsakar läkemedelsförmånen och konsumenterna betydande merkostnader. Dessa uppskatter vi till i storleksordningen 50 till 200 miljoner kronor per år. Ett sätt att minska risken för prissamordning är att förlänga tiden mellan att företag kan observera konkurrenters priser och att de kan ändra sina egna priser. Det är sedan länge välkänt inom nationalekonomin att denna tid har en avgörande betydelse för risken för prissamordning. Tiden kan förlängas genom att priserna endast tillåts ändras exempelvis kvartalsvis eller halvårsvis och/eller genom att kräva att företagen meddelar sina priser längre tid i förväg innan prisperioderna börjar. En förlängning av prisperioderna till 3-6 månader skulle troligen ha mycket små oönskade effekter samtidigt som det skulle minska möjligheterna för företag att samordna sina priser. Sammantaget skulle därför en sådan förändring troligen minska läkemedelsförmånens och konsumenternas kostnader. Ett annat sätt att minska risken för att företag samordnar sina priser är att sänka marknadsandelen för periodens vara genom att minska kraven att de förskrivna varorna byts ut på apoteken. Detta skulle öka betydelsen av andra faktorer än priset och göra det svårare för företag att över tid dela försäljningen lika, vilket minskar risken för prissamordning. En tidigare studie visar också att detta skulle leda till fler konkurrerande företag på marknaden, vilket även det minskar risken för att företag samordnar sina priser. En lägre marknadsandel för periodens vara skulle dock kunna leda till svagare konkurrens och ökade kostnader för läkemedel på marknader som inte påverkas av prissamordningar. För hela generikamarknaden skulle en liten sänkning av marknadsandelen för periodens vara kunna bli kostnadsneutral, men det är inte säkert att detta resultat håller om prisperioderna förlängs.