Samhällets kostnader för spelproblem i Sverige 2021 – En uppdatering

Drygt 4 procent av den svenska befolkningen i åldern 16–84 år, motsvarande 352 000 personer, har någon grad av spelproblem enligt den senaste uppskattningen från 2021. Spelproblem kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde individen, närstående och samhället. I denna rapport användes en sjukdomskostnadskalkyl för att beräkna samhällskostnaden för spelproblem i Sverige år 2021. Ett brett samhällsperspektiv antogs i genomgången av kostnader relaterat till spelproblem. Tre typer av kostnader inkluderades. Direkta kostnader avser bland annat kostnader för vård för spelproblem och dess konsekvenser, skuldrådgivning och rättsväsende. Indirekta kostnader avser produktionsbortfall till följd av bland annat arbetsfrånvaro, arbetslöshet och förtida dödsfall. Immateriella kostnader avser försämrad livskvalitet till följd av bland annat fysisk och psykisk påfrestning. Enligt beräkningar i denna uppdaterade rapport (som ersätter IHE rapport 2022:13) uppgick de totala samhällsekonomiska kostnaderna för spelproblem till 11,5 miljarder kronor år 2021. Direkta kostnader är den minsta av de tre kostnadskategorierna och svarar för 17 procent av den totala kostnaden. Indirekta kostnader utgör nästan hälften av den totala kostnaden (48%) och de immateriella kostnaderna en dryg tredjedel. Det är viktigt att notera att inte alla relevanta kostnader, såsom tidsbegränsad sjukskrivning eller hemlöshet, kunde inkluderas i analysen på grund av brist på data. Värderingen av de immateriella kostnaderna bör också tolkas med försiktighet. Rapporten finansierades och togs fram på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.