Lungcancer i Sverige – En analys av sjukdomsbörda och värdet av tidigare detektion

Lungcancer är den cancerform som leder till flest antal dödsfall i Sverige och utgör sålunda ett betydande folkhälsoproblem. Även om prognosen har förbättrats de senaste decennierna till följd av bättre diagnos- och behandlingsmetoder, så ligger femårsöverlevnaden fortfarande under 25 procent. Detta beror till stor del på att lungcancer ofta upptäcks i ett sent skede, och ungefär hälften av patienterna diagnosticeras med metastaserad sjukdom där kurativ behandling inte längre är ett alternativ. Syftet med denna studie är att beskriva sjukdomsbördan och dess utveckling för lungcancer och att visa på effekterna av tidig detektion och prevention i Sverige. Specifikt görs detta genom att analysera fyra områden: • Medicinsk utveckling • Epidemiologi och sjukdomsbörda • Tillgång till behandling • Värdet av tidigare detektion och prevention Metod För att beskriva epidemiologin och sjukdomsbördan av lungcancer sammanställdes och analyserades öppna datamaterial och uttag av aggregerade data. En prevalensbaserad sjukdomskostnadsanalys genomfördes för att skatta kostnaderna för lungcancer i Sverige. Med denna metod sammanställs kostnaderna för alla som lever med sjukdomen under ett givet år, i detta fall 2019. Analysen av hur tillgången till nya behandlingar för lungcancer varierar mellan olika delar av Sverige baserades på data över läkemedelsanvändning från e-hälsomyndigheten. I Sverige finns det idag inget screeningprogram för lungcancer. I en tidigare rapport analyserades effekterna av ett pilotprojekt för riktad screening av lungcancer för kvinnor i Region Stockholm. Analysen visade att riktad screening för lungcancer kan vara kostnadseffektivt. Denna rapport använde samma modellstruktur för att analysera riktad screening för lungcancer i Sverige hos rökande eller före detta rökande personer jämfört med dagens situation utan screening. Struktur och antaganden till grund för screeningprogrammet baserades på en studiesynopsis för en implementeringsstudie för lungcancerscreening som tagits fram av Svenska planeringsgruppen för Lungcancer/ Svenska Lungcancerstudiegruppen (SLUSG). Resultat Den viktigaste kurativa behandlingen mot lungcancer är kirurgi, vilket främst kan erbjudas personer som diagnosticerats i ett tidigt stadie. Även om det saknas kurativ behandling för metastaserad sjukdom så har behandlingsmöjligheterna för dessa patienter utvecklats de senaste åren och inkluderar förutom cytostatika även målriktad terapi och immunterapi. Totalt registrerades 4 556 nya lungcancerfall i Sverige år 2018. Detta motsvarade 41 nya lungcancerfall per 100 000 personer bland män och 48 per 100 000 personer bland kvinnor. Det totala antalet lungcancerfall ökade mellan åren 2009 och 2018 med 19%, varav ökningen var 11% bland män och 26% bland kvinnor. Den ålderstandardiserade dödligheten tycks likvärdig mellan könen år 2019 och var ungefär 35 per 100 000 i befolkningen. För både män och kvinnor kan man observera en positiv utveckling av överlevanden över tid, med en växande andel av patienterna vid liv fem år efter diagnos år för år. De totala kostnaderna för lungcancer i Sverige år 2019 beräknades till 6,1 miljarder kronor. Den största kostnadsposten var kostnader för produktionsbortfall, som beräknades till totalt 3 miljarder kronor och utgjorde nästan hälften av de totala kostnaderna. Kostnadsutvecklingen under perioden 2009 till 2019 visar att de totala kostnaderna för lungcancer har stigit under senare år. Detta drivs till stor del av ökade läkemedelskostnader. Generellt kan man säga att det finns stora variationer i användningen av nya läkemedel mellan regionerna. Det går dock inte att dra slutsatsen att någon region har genomgående snabbare eller långsammare upptag, vilket talar för att det inte är systematiska skillnader mellan regionerna som förklarar variationen utan att den drivs av lokal terapitradition. Analysen av riktad screening för lungcancer indikerar att screening skulle leda till en hälsovinst på 903 kvalitetsjusterade levnadsår och en kostnadsökning på cirka 16 miljoner kronor, vilket resulterar i en skattad kostnadseffektkvot på cirka 17 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Detta ligger en bra bit under Socialstyrelsens brytpunkt mellan en låg och måttlig kostnadseffektkvot (100 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår). En tidigare studie visade att omkring 80 procent av lungcancerfallen kan kopplas till påverkbara riskfaktorer dominerat av rökning. Detta skulle innebära att av 4 314 nyupptäckta fall av lungcancer så skulle maximalt 3 451 lungcancerfall kunna undvikas vid ett optimalt preventionsarbete.