Advanced Search
MyIDEAS: Login to save this paper or follow this series

Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri

Contents:

Author Info

  • Sjöberg, Lennart

    ()
    (Dept. of Business Administration, Stockholm School of Economics)

Registered author(s):

    Abstract

    Personligheten är ett begrepp med rötter långt tillbaka i tiden och anses av många vara av stor betydelse, inte minst i arbetslivet. Personlighetstest har funnits och tillämpats i stor skala i snart 100 år. Den svenska marknaden för personlighetstestning omsätter 100-tals miljoner kronor varje år. Tidig forskning om personlighetstest och arbetsresultat gav emellertid tämligen svaga resultat. Det har ofta påståtts att personlighetstest korrelerar högst 0.3 med kriterier av typ arbetsresultat. Pessimismen har varit utbredd, men inte på goda grunder. Det har länge varit känt att test kan ge viktiga tillskott till beslutsfattandet i t ex urvalssammanhang, även om validiteten är relativt blygsam. Från omkring 1990 ökade intresset för frågeställningen i och med introducerandet av femfaktormodellen (FFM) för personlighet. Meta-analyser av Big Five-dimensionernas (B5) användbarhet i arbetslivet sammanfattas här. De har publicerats under tiden 1984-2008 och bygger på 100-tals publicerade studier. Korrelationerna visade sig i allmänhet vara låga för alla dimensioner utom noggrannhet, där de tenderade att ligga i intervallet 0.20-0.25, också det ett relativt blygsamt värde. Slutsatsen om B5-dimensionerna som sådana är i enlighet med dessa mycket omfattande undersökningar att de är svagt eller inte alls korrelerade med kriterier i arbetslivet, om de tas var för sig. Multipla korrelationer kan emellertid ge betydligt bättre resultat, även om det är kontroversiellt hur de ska uppskattas på grundval av meta-analyser. Dessa tycks ha gett för låga uppskattningar av sambanden mellan B5-dimensionerna, och därmed en överskattning av de multipla korrelationerna mot kriterier. Alltmera omfattande forskning visar dock att smala, fokuserade variabler fungerar betydligt bättre än B5-dimensionerna och ger viktiga tillskott till dessa. En del av dessa variabler ingår som underskalor i FFM-test, andra som emotionell intelligens ligger utanför FFM-tänkandet och ingår t ex i UPP-testet. Sådana dimensioner ger viktiga tillskott till intelligens (g-faktorn) i prognosen av arbetsresultat, och av många andra viktiga aspekter på arbetsrelaterat beteende. Även index som bildas på ett urval av fokuserade personlighetsdimensioner kan ge mycket goda resultat, som närmar sig den prognoskraft som g-faktortest har (0.4 – 0.5). Slutsatsen är denna: väl konstruerade och utvärderade personlighetstest kan ge mycket värdefull information. Eftersom testning är en relativt billig verksamhet jämfört med intervjuer, arbetsprov och simuleringsövningar (”Assessment Centers”) är sådana test kostnadseffektiva i många sammanhang. En tämligen utbredd skepsis mot personlighetstest har varit grundad på att testmarknaden innehåller många slarvigt hopsatta, ofta översatta, test som inte validerats för de tillämpningar som de marknadsförs för.

    Download Info

    If you experience problems downloading a file, check if you have the proper application to view it first. In case of further problems read the IDEAS help page. Note that these files are not on the IDEAS site. Please be patient as the files may be large.
    File URL: http://swoba.hhs.se/hastba/papers/hastba2010_006.pdf
    Download Restriction: no

    Bibliographic Info

    Paper provided by Stockholm School of Economics in its series Working Paper Series in Business Administration with number 2010:6.

    as in new window
    Length: 34 pages
    Date of creation: 08 Oct 2010
    Date of revision: 25 Oct 2010
    Handle: RePEc:hhb:hastba:2010_006

    Contact details of provider:
    Postal: The Economic Research Institute, Stockholm School of Economics, P.O. Box 6501, SE 113 83 Stockholm, Sweden
    Phone: +46-(0)8-736 90 00
    Fax: +46-(0)8-31 01 57
    Email:
    Web page: http://www.hhs.se/
    More information through EDIRC

    Related research

    Keywords: test validity; personality;

    This paper has been announced in the following NEP Reports:

    References

    No references listed on IDEAS
    You can help add them by filling out this form.

    Citations

    Lists

    This item is not listed on Wikipedia, on a reading list or among the top items on IDEAS.

    Statistics

    Access and download statistics

    Corrections

    When requesting a correction, please mention this item's handle: RePEc:hhb:hastba:2010_006. See general information about how to correct material in RePEc.

    For technical questions regarding this item, or to correct its authors, title, abstract, bibliographic or download information, contact: (Helena Lundin).

    If you have authored this item and are not yet registered with RePEc, we encourage you to do it here. This allows to link your profile to this item. It also allows you to accept potential citations to this item that we are uncertain about.

    If references are entirely missing, you can add them using this form.

    If the full references list an item that is present in RePEc, but the system did not link to it, you can help with this form.

    If you know of missing items citing this one, you can help us creating those links by adding the relevant references in the same way as above, for each refering item. If you are a registered author of this item, you may also want to check the "citations" tab in your profile, as there may be some citations waiting for confirmation.

    Please note that corrections may take a couple of weeks to filter through the various RePEc services.