Tuffa tag och tillit – en ESO-rapport om utslussning, eftervård och återfall för dömda till sluten ungdomsvård

Ungdomar mellan 15 och 17 år som begår så allvarliga brott att påföljden skulle varit fängelse om individen varit myndig straffas sedan 1999 i regel med sluten ungdomsvård. Verkställigheten sker vid något av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Att vara frihetsberövad är i allmänhet negativt för de unga. För att minska individuella skador och risken för återfall, men även ytterligare brottsrelaterade kostnader för samhället, är det viktigt att det finns en väl fungerande utslussningsverksamhet och stöd för den unge efter avtjänat straff. I den här rapporten till ESO undersöker Tove Pettersson återfall, utslussningsverksamhet och eftervård bland dömda till sluten ungdomsvård 1999–2017. Andelen ungdomar som återfaller är hög och många har efter två år återfallit i brott som lett till en ny frihetsberövande dom. Samtidigt är en viktig slutsats att andelen som återfaller faktiskt minskar över tiden. En annan slutsats är att varken utslussning eller efterföljande stöd från socialtjänsten fungerar tillfredsställande. Rapporten visar på problem när hårdare tag riktas mot en mindre grupp dömda med hög risk för rymning och återfall eftersom det påverkar balansen mellan säkerhet och behandling i negativ riktning för alla intagna. Mer elektronisk övervakning (till exempel fotboja), större samverkan i utslussningsverksamheten mellan Sis och socialtjänsten och fler kompletta Sis-hem med låsbara och öppna avdelningar samt utslussningsavdelning, är några av de förbättrande åtgärder som föreslås i rapporten.