IDEAS home Printed from https://ideas.repec.org/p/sua/ekonwp/481.html
   My bibliography  Save this paper

Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640 - 1900

Author

Listed:
  • Kardell, Örjan

Abstract

Avhandlingen har en tvärvetenskaplig inriktning och avser att belysa hankgärdesgårdens betydelse från 1640 – 1900 på flera plan: virkesbehov; arbetsbehov; funktion inom byalaget. Avhandlingens grundläggande hypotes är att hägnaderna ökade över tiden. Därmed blir avhandlingens huvudfrågeställning att med rimlig säkerhet försöka fastställa hur mycket gärdesgårdar det fanns vid undersökningsperiodens början samt att se om dessa ökade över tiden eller ej? Går det vidare att se några skillnader över tiden vilka kan förklaras av naturgeografiska förhållanden (skogs-, mellan- och slättbygd) eller rådande historiskt trädessystem (en-, två- eller tresäde)? En naturlig följdfråga är om gärdesgårdarna till slut ökade så mycket att de blir en belastning för jordbruket och därmed tvingar fram en övergång till andra metoder att åtskilja betande djur från växande gröda, vallning och tjudring, eller alternativt framtvingar en övergång till andra typer av hägnader och material, stenmurar och jordvallar. Det äldre historiska kartmaterialet, etnologiska frågelistesvar, krigsarkivets husesynsprotokoll samt beskrivningar till sockenkartorna från perioden 1845 – 1860 är centrala källmaterial. Delundersökningarna baserade på äldre storskaliga lantmäterikartor och husesynsprotokoll konvergerar och visar att hägnaderna ökade över tiden. Vid sekelskiftet 1700 torde det ha funnits omkring 550 000 kilometer gärdesgårdar i landet. Dessa hade ökat till omkring 1 000 000 kilometer vid mitten av 1800-talet. Skogstillståndet eller brist på lämpligt stängselvirke i närområdet hade generellt sett inte någon inverkan på valet av hägnad. Det krävs en mycket långvarig skogsbrist – troligen mer än ett par århundraden – liktydigt med att avståndet till närmast tillgängliga virkesresurs blir för långt, för att en förändring av hägnadstypen skall inträda. De förändringar som sker med hägnadsbeståndet och betesorganisationen under 1800-talets andra hälft förklaras bäst av den kombinerade effekt som laga skifte (1827) och 1857 års stängselförordning får på hägnadssystemens fysiska placering. Innan skiftet hade hägnaderna huvudsakligen varit placerade kring inägomarken men trängdes av skiftet samt stängselförordningen ut i rågångarna till de genom skiftet uppkomna nya fastigheterna, lägen som i många fall i en tidigare lagstiftning inte omfattats av hägnadsplikt. Fårstammens radikala minskning under 1800-talets andra hälft medför att glesare gärdesgårdar, sammanhållna av vidjor istället för som tidigare med hankar, börjar användas.

Suggested Citation

  • Kardell, Örjan, 2004. "Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640 - 1900," Department of Economics publications 481, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Economics.
  • Handle: RePEc:sua:ekonwp:481
    as

    Download full text from publisher

    File URL: http://pub.epsilon.slu.se/481/
    Download Restriction: no

    More about this item

    Statistics

    Access and download statistics

    Corrections

    All material on this site has been provided by the respective publishers and authors. You can help correct errors and omissions. When requesting a correction, please mention this item's handle: RePEc:sua:ekonwp:481. See general information about how to correct material in RePEc.

    For technical questions regarding this item, or to correct its authors, title, abstract, bibliographic or download information, contact: (Alejandro Engelmann). General contact details of provider: http://edirc.repec.org/data/iesluse.html .

    If you have authored this item and are not yet registered with RePEc, we encourage you to do it here. This allows to link your profile to this item. It also allows you to accept potential citations to this item that we are uncertain about.

    We have no references for this item. You can help adding them by using this form .

    If you know of missing items citing this one, you can help us creating those links by adding the relevant references in the same way as above, for each refering item. If you are a registered author of this item, you may also want to check the "citations" tab in your RePEc Author Service profile, as there may be some citations waiting for confirmation.

    Please note that corrections may take a couple of weeks to filter through the various RePEc services.

    IDEAS is a RePEc service hosted by the Research Division of the Federal Reserve Bank of St. Louis . RePEc uses bibliographic data supplied by the respective publishers.