Advanced Search
MyIDEAS: Login to save this paper or follow this series

Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640 - 1900

Contents:

Author Info

  • Kardell, Örjan
Registered author(s):

    Abstract

    Avhandlingen har en tvärvetenskaplig inriktning och avser att belysa hankgärdesgårdens betydelse från 1640 – 1900 på flera plan: virkesbehov; arbetsbehov; funktion inom byalaget. Avhandlingens grundläggande hypotes är att hägnaderna ökade över tiden. Därmed blir avhandlingens huvudfrågeställning att med rimlig säkerhet försöka fastställa hur mycket gärdesgårdar det fanns vid undersökningsperiodens början samt att se om dessa ökade över tiden eller ej? Går det vidare att se några skillnader över tiden vilka kan förklaras av naturgeografiska förhållanden (skogs-, mellan- och slättbygd) eller rådande historiskt trädessystem (en-, två- eller tresäde)? En naturlig följdfråga är om gärdesgårdarna till slut ökade så mycket att de blir en belastning för jordbruket och därmed tvingar fram en övergång till andra metoder att åtskilja betande djur från växande gröda, vallning och tjudring, eller alternativt framtvingar en övergång till andra typer av hägnader och material, stenmurar och jordvallar. Det äldre historiska kartmaterialet, etnologiska frågelistesvar, krigsarkivets husesynsprotokoll samt beskrivningar till sockenkartorna från perioden 1845 – 1860 är centrala källmaterial. Delundersökningarna baserade på äldre storskaliga lantmäterikartor och husesynsprotokoll konvergerar och visar att hägnaderna ökade över tiden. Vid sekelskiftet 1700 torde det ha funnits omkring 550 000 kilometer gärdesgårdar i landet. Dessa hade ökat till omkring 1 000 000 kilometer vid mitten av 1800-talet. Skogstillståndet eller brist på lämpligt stängselvirke i närområdet hade generellt sett inte någon inverkan på valet av hägnad. Det krävs en mycket långvarig skogsbrist – troligen mer än ett par århundraden – liktydigt med att avståndet till närmast tillgängliga virkesresurs blir för långt, för att en förändring av hägnadstypen skall inträda. De förändringar som sker med hägnadsbeståndet och betesorganisationen under 1800-talets andra hälft förklaras bäst av den kombinerade effekt som laga skifte (1827) och 1857 års stängselförordning får på hägnadssystemens fysiska placering. Innan skiftet hade hägnaderna huvudsakligen varit placerade kring inägomarken men trängdes av skiftet samt stängselförordningen ut i rågångarna till de genom skiftet uppkomna nya fastigheterna, lägen som i många fall i en tidigare lagstiftning inte omfattats av hägnadsplikt. Fårstammens radikala minskning under 1800-talets andra hälft medför att glesare gärdesgårdar, sammanhållna av vidjor istället för som tidigare med hankar, börjar användas.

    Download Info

    If you experience problems downloading a file, check if you have the proper application to view it first. In case of further problems read the IDEAS help page. Note that these files are not on the IDEAS site. Please be patient as the files may be large.
    File URL: http://pub.epsilon.slu.se/481/
    Download Restriction: no

    Bibliographic Info

    Paper provided by Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Economics in its series Department of Economics publications with number 481.

    as in new window
    Length:
    Date of creation: Mar 2004
    Date of revision:
    Handle: RePEc:sua:ekonwp:481

    Contact details of provider:
    Postal: Box 7013, 750 07 UPPSALA
    Phone: 018-67 1724
    Fax: 018-67 3502
    Web page: http://www.slu.se/ekonomi
    More information through EDIRC

    Related research

    Keywords:

    References

    No references listed on IDEAS
    You can help add them by filling out this form.

    Citations

    Lists

    This item is not listed on Wikipedia, on a reading list or among the top items on IDEAS.

    Statistics

    Access and download statistics

    Corrections

    When requesting a correction, please mention this item's handle: RePEc:sua:ekonwp:481. See general information about how to correct material in RePEc.

    For technical questions regarding this item, or to correct its authors, title, abstract, bibliographic or download information, contact: (Alejandro Engelmann).

    If you have authored this item and are not yet registered with RePEc, we encourage you to do it here. This allows to link your profile to this item. It also allows you to accept potential citations to this item that we are uncertain about.

    If references are entirely missing, you can add them using this form.

    If the full references list an item that is present in RePEc, but the system did not link to it, you can help with this form.

    If you know of missing items citing this one, you can help us creating those links by adding the relevant references in the same way as above, for each refering item. If you are a registered author of this item, you may also want to check the "citations" tab in your profile, as there may be some citations waiting for confirmation.

    Please note that corrections may take a couple of weeks to filter through the various RePEc services.