Advanced Search
MyIDEAS: Login to save this paper or follow this series

Producentkooperativa principer i pressad konkurrens

Contents:

Author Info

  • Nilsson, Jerker
Registered author(s):

    Abstract

    1 Jordbrukskooperationen idag Svensk jordbrukskooperation upplever för närvarande två stora problem. 1 Den producentkooperativa företagsformen utsättes för så stark kritik från så många betydelsefulla maktcentra att det är berättigat att tala om en legitimitetskris. I synnerhet kan den nya konkurrenslagen betraktas såsom ett utslag av misstroende mot jordbrukskooperationen. 2 Till följd av ökande konkurrens och allt öppnare marknader finns behov av effektiviseringar i de jordbrukskooperativa företagen. Det gäller kostnadsnedskärningar såväl som marknadssatsningar, och de är nödvändiga oberoende av om Sverige blir EU-medlem eller ej. De erforderliga effektiviseringarna och den återvunna legitimiteten kan nås på olika sätt; genom interna rationaliseringar inklusive strukturrationalisering, genom förbättrade utbytesrelationer med de olika intressenterna i omvärlden samt genom omprövning av det sätt, varpå medlemsrelationerna är uppbyggda. Här analyseras endast det sistnämnda, alltså relationerna mellan medlemmarna och det kooperativa företaget. Hur dessa relationer är upp¬byggda uttryckes av de kooperativa principer, som företagen följer. Således granskas om dessa kooperativa principer kan omtolkas på ett sådant sätt att effektivitetsgraden höjes, dvs kooperationen och lantbrukarna blir mera konkurrenskraftiga, samtidigt som förtroendet till jordbrukskooperationen återställes. 2 Kooperativa värden Med kooperativa principer förstås en uppsättning regler för hur en organisation ska vara uppbyggd för att kunna fungera såsom kooperativ, dvs för att dess ägare också ska (1) vara dess samhandelspartners, (2) kunna styra organisationen och (3) erhålla överskottet från organisationens verksamhet. De kooperativa principerna specificerar hur medlemmarna ska förhålla sig till varandra samt hur det kooperativa företaget ska agera gentemot medlemmarna. För att medlemmarna ska vilja acceptera dessa principer är det nödvändigt att de åtminstone i någon grad erkänner sig till en bestämd uppsättning av värderingar eller normer, nämligen de s k kooperativa värdena. Med detta är sagt att kooperativa värden och principer kan förstås utifrån en logisk, funktionalistisk tankelinje. Det är inte nödvändigt att inkludera resonemang om kooperativ ideologi i en förklaring av kooperativ verksamhet. Ideologiska förklaringar kan tvärtemot skapa mer förvirring än klarhet. Till skillnad från ideologin kan de kooperativa värdena bidra till förståelsen av kooperationsfenomenet. I litteraturen förekommer åtskilliga redovisningar av kooperativa värden. Ett sätt att strukturera dessa är i två huvudklasser. Den ena är socialitetsvärden, som uttrycker att medlemmarna har tillräckligt förtroende för varandra för att våga engagera sig i ett gemensamägt företag. Det krävs engagemang vad gäller verksamhetens målsättning, resursanskaffning, verksamhetens bedrivande, medlemsbehandlingen samt styrningen av verksamheten. Den andra klassen är suveränitetsvärden, vilka reducerar medlemmarnas risker för att den kooperativa organisationen inte skulle bli framgångsrik – det handlar om kooperationens oberoende och om medlemmarnas frihet och frivillighet. 3 Kooperativa principer Litteraturen om kooperativa principer avslöjar att det finns vitt skilda uppfattningar om vilka de kooperativa principerna är och därmed också i grunden vad begreppet står för. Mycket ofta utgår framställningarna från historiska betraktelser och ideologiska övertygelser. Med det syfte, som den föreliggande studien har, är det emellertid angeläget att de kooperativa principerna förstås i ett vetenskapligt sammanhang och att deras ekonomiska betydelse står i fokus. Det betyder att en annan klassificering av de kooperativa principerna är nödvändig. En huvudindelning göres här i föreningsprinciper, som preciserar hur medlemmarna ska förhålla sig till varandra, samt affärsprinciper, som anger hur det kooperativa företaget ska agera gentemot medlemmarna. Med dessa båda kategorier av regeluppsättningar kan en del av de i den gängse litteraturen nämnda principerna förkastas och andra kan omprövas. Sålunda blir resultatet att fyra principer urskiljes. För att ett företag ska kunna fungera som kooperativt ska medlemmarna … 1) utforma medlemskårens sammansättning (principen om medlemskap), 2) äga företaget (principen om medlemsfinansiering), 3) styra företaget (principen om medlemsstyrning) och 4) driva samhandel med företaget (principen om medlemshandel). 4 Kooperativa principer i principiell belysning Inom ramen för de fyra kooperativa principerna finns stora variationsmöjligheter. Principen om medlemskap innebär sålunda att en kooperativ förening kan vara mer eller mindre sluten. Det kan införas strikta krav på vem som ska tas in som ny medlem, eftersom nya medlemmar inte får skada de befintliga medlemmarna. Likaså är det ibland lämpligt att ställa hårda krav på utträde ur föreningen, dvs kräva att en medlem måste ta ansvar för sina handlingar inför de kvarvarande medlemmarna. Av stor betydelse är vilken grad av integration som finns mellan medlemmar och kooperativt företag – för att uppnå en effektiv verksamhet i en hård konkurrens måste integrationsgraden vara tämligen hög, dvs medlemmarna bör vara fast knutna till det kooperativa företaget. Principen om medlemsfinansiering innebär att ingen annan än medlemmarna ska stå för egenkapitalet, men vissa undantag kan tänkas för perifera verksamhetsgrenar. Det individuella egenkapitalet kan och i regel bör tillskjutas med hjälp av ett flertal olika finansieringsinstrument, och överlag bör det individuella egenkapitalet svara för en hög andel av det samlade egenkapitalet, åtminstone klart högre än i svensk jordbrukskooperation. Kollektivt egenkapital är lämpligt för investeringar i anläggningar, som ger en fast kostnad oavsett medlemsantal. En mycket hög andel kollektivt kapital är problematisk såtillvida att ägandet är svårt att identifiera. Oavsett om kapitalet är individuellt eller kollektivt är det självklart att det utsättes för avkastningskrav, som motsvarar marknadsränta. Den gängse kooperativa principen och lagparagrafen om begränsad insatsränta förkastas således, då den medför inoptimal allokering av resurser. Vanligtvis är medlemsstyrningen av företagen demokratisk, dvs man följer en regel om en medlem, en röst. I tillfällen med starkt heterogen medlemskår och svag sammanhållning mellan medlemmarna kan differentierad röststyrka tänkas. I situationer med hård ekonomisk press är differentiering av priser och service nödvändig vid medlemshandel. En differentiering efter de kostnader, som medlemmen åsamkar föreningen, leder till att det samlade resursutnyttjandet inom kooperativet förbättras. Differentiering efter medlemmarnas priskänslighet är däremot ofta problematisk, i det att den kan medföra slitningar inom medlemskåren. I övrigt innebär principen om medlemmarnas samhandel att det kooperativa företaget förvisso kan sälja till och köpa från också ickemedlemmar, förutsatt att detta ligger i medlemmarnas intresse. Däremot är det diskutabelt om det kooperativa företaget ägnar sig åt verksamheter helt utan medlemsanknytning, eftersom de vinster som göres där ger förvrängda marknadssignaler, om de utbetalas till medlemmarna i form av högre avräkningspriser eller lägre produktionsmedelspriser. Ett liknande resonemang kan föras för verksamheter långt fram i förädlingskedjan – de vinster, som det kooperativa företaget gör i dessa, bör utbetalas i form av kapitalavkastning till medlemmarna för att inte förorsaka alltför stor överproduktion, som pressar prisnivån. 5 Jordbrukskooperationens kooperativa principer Den svenska jordbrukskooperationens regelverk består av (1) lagregler, fr a lagen om ekonomiska föreningar, (2) LRF:s uppsättning av kooperativa principer, som man dock inte är tvungen att följa, (3) föreningarnas egna stadgar samt (4) regler, normer och principer, som man följer utan att de finns nedtecknade och tvingande. De kooperativa principerna för de fem föreningar, som redovisas i praktikfallsform, visar betydande skillnader. Alla tre mejerierna lider av överskottsproduktion, men de har valt delvis olika vägar för att lösa problemet. Arla har omfattande export till förlustbringande världsmarknadspriser; Skånemejerier har satsat mera på ostproduktion för den svenska marknaden; Milko har slutit föreningen i hopp om att reducera överskottet. Även i övrigt finns skillnader, bl a såtillvida att Milko bekänner sig till ett kooperationsbegrepp av traditionellt svenskt snitt, medan Skånemejerier är mera nytänkande. Skillnaderna visar sig exempelvis i intresset för prisdifferentieringar. Intressant är Arlas proportionella insatssystem, som emellertid leder till att det individuella kapitalet reduceras kraftigt. Föreningarna är eniga om att rösträttsfördelningen en medlem, en röst ligger fast. En annan likhet består i att man inte betalar ränta på medlemsinsatserna. Då det gäller medlemskap avviker Scan Väst såtillvida att pensionerade medlemmar mister sin rösträtt. På flera håll, bl a i Väst-svenska Lantmän, finns ett strävan att öka det individuella egenkapitalets andel på bekostnad av det kollektiva kapitalet. Sammantaget måste erkännas att de fem föreningarna under senare år har börjat tänka på de kooperativa principerna på ett mera otraditionellt sätt, och i viss mån har man också genomfört konkreta förändringar. Icke desto mindre är de i huvudsak uppbyggda enligt den kooperationsuppfattning, som har sin rot i den strikta jordbrukspolitik, som tidigare rådde i Sverige. Det finns med andra ord utrymme för åtskilligt nytänkande. 6 Jordbrukskooperationen inför framtiden För att de svenska jordbrukskooperativa företagen ska kunna bedriva en maximalt effektiv verksamhet krävs lagändringar, framför allt vad gäller föreningslag, skattelag och konkurrenslag. Det övergripande är att den kooperativa verksamhetsformen ska ges betydligt friare händer så att den får möjlighet att anpassa sig till en ständigt föränderlig omvärld. Föreningslagen bör rensas från de ideologiska element, som begränsar möjligheterna till effektivitet, bl a kravet på likabehandling, taket för insatsräntan och kravet på öppna föreningar. Det bör ges möjligheter till nya finansieringsinstrument. I anslutning härtill bör skattelagstiftningen inte som nu främja föreningar, som är uppbyggda på ideologiska grundvalar (exempelvis lika rösträtt), och förfördela föreningar, som är organiserade på basis av ekonomiska hänsyn. Konkurrenslagen måste erkänna att det finns och bör finnas producentkooperation, och att denna måste tillåtas att vara uppbyggd på ett effektivitetsbefrämjande sätt. Förbudet mot förhandlingskooperation bör tas bort och federativ verksamhet måste tillåtas. Särskilt angeläget är att kraven på fri medlemsrörlighet måste försvinna, eftersom det betyder att samtliga lantbrukskooperativa systematiskt blir försvagade beträffande medlemsstyrning, finansiering och produktion. Viktigt är att man inom de lantbrukskooperativa företagen snarast vidtar åtgärder. Dels finns det åtskilliga förändringar i kooperativa principer, som företagen kan göra inom den nuvarande lagstiftningens ramar. Eftersom det i de flesta fallen tar några år från det att olika kooperativa principer har omprövats till dess att man kan skörda frukterna av denna modernisering, är det angeläget att dessa åtgärder kommer till stånd snarast. Dels krävs en medlemsdebatt och ett medlemsengagemang, eftersom frågor om vilka kooperativa principer företagen ska bygga på är helt grundläggande. Det vore dock önskvärt med engagemang också från annat håll. Här tänkes på massmedia, näringslivet i övrigt och regeringskansliet, eftersom dessa kretsar dels har stort inflytande över hur regelverket kan bli för den svenska livsmedelssektorn, och dels har tidigare uttryckt visst intresse för hithörande frågor. Till denna lista ska också nämnas andra forskare, som förhoppningsvis genom denna bok kan få ett intresse väckt för det i Sverige så viktiga producentkooperativa företagandet. Genom att dessa skilda grupper deltar i diskussioner och undersökningar kan de bidra till att kooperationens regelverk blir i bättre överensstämmelse med framtidens ekonomiska krav och därmed att kooperationens legitimitet stärkes.

    Download Info

    If you experience problems downloading a file, check if you have the proper application to view it first. In case of further problems read the IDEAS help page. Note that these files are not on the IDEAS site. Please be patient as the files may be large.
    File URL: http://pub.epsilon.slu.se/3424/
    Download Restriction: no

    Bibliographic Info

    Paper provided by Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Economics in its series Department of Economics publications with number 3424.

    as in new window
    Length:
    Date of creation: 1994
    Date of revision:
    Handle: RePEc:sua:ekonwp:3424

    Contact details of provider:
    Postal: Box 7013, 750 07 UPPSALA
    Phone: 018-67 1724
    Fax: 018-67 3502
    Web page: http://www.slu.se/ekonomi
    More information through EDIRC

    Related research

    Keywords:

    References

    No references listed on IDEAS
    You can help add them by filling out this form.

    Citations

    Lists

    This item is not listed on Wikipedia, on a reading list or among the top items on IDEAS.

    Statistics

    Access and download statistics

    Corrections

    When requesting a correction, please mention this item's handle: RePEc:sua:ekonwp:3424. See general information about how to correct material in RePEc.

    For technical questions regarding this item, or to correct its authors, title, abstract, bibliographic or download information, contact: (Alejandro Engelmann).

    If you have authored this item and are not yet registered with RePEc, we encourage you to do it here. This allows to link your profile to this item. It also allows you to accept potential citations to this item that we are uncertain about.

    If references are entirely missing, you can add them using this form.

    If the full references list an item that is present in RePEc, but the system did not link to it, you can help with this form.

    If you know of missing items citing this one, you can help us creating those links by adding the relevant references in the same way as above, for each refering item. If you are a registered author of this item, you may also want to check the "citations" tab in your profile, as there may be some citations waiting for confirmation.

    Please note that corrections may take a couple of weeks to filter through the various RePEc services.