Kunskapslyftets privatekonomiska effekter – Nybörjare höstterminen 1997

This file is part of IDEAS, which uses RePEc data

Kunskapslyftets privatekonomiska effekter – Nybörjare höstterminen 1997

Author Info

Axelsson, Roger () (Department of Economics, Umeå University)
Westerlund, Olle () (Department of Economics, Umeå University)

Additional information is available for the following registered author(s):

Olle Westerlund

Abstract

Syftet med denna studie är att uppskatta den privatekonomiska lönsamheten av att ha deltagit i Kunskapslyftet. Med deltagare i Kunskapslyftet avses här personer som studerade under höstterminen 1997 med det särskilda utbildningsbidraget UBS och som avslutade sina studier före årsskiftet 1998/99. UBS kunde ges till studerande som var berättigade till arbetslöshetsersättning vid studiernas början och utgick med ett bidrag som motsvarade arbetslöshetsersättningen. Bidraget riktades i första hand till dem som saknade slutbetyg från treårigt gymnasium. För att uppskatta den kortsiktiga privatekonomiska lönsamheten av utbildningen i form av real nettoinkomst görs jämförelser med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och personer som var arbetslösa.

När individernas nettoinkomst analyseras avseende inkomståret 2001 tyder inget på att deltagare i Kunskapslyftet tjänade något på att delta i denna utbildning jämfört med att delta i arbetsmarknadsutbildning. En del resultat pekar i motsatt riktning, dvs på ett något bättre privatekonomiskt utfall för deltagare i arbetsmarknadsutbildning jämfört med deltagare i Kunskapslyftet. Andra resultat visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tvågrupperna i detta avseende. Större skillnad i nettoinkomst till arbetsmarknadsutbildningens fördel föreligger för personer med utomnordiskt medborgarskap. Mindre eller statistiskt insignifikanta skillnader påträffas för de något äldre (40-55 år) och för personer med tvåårig gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå innan deltagande. Utfallet för deltagare i Kunskapslyftet tycks vara något bättre vid jämförelse med dem som var öppet arbetslösa hösten 1997. Skattningsresultaten är dock känsliga med avseende på modellspecifikation vid den senare jämförelsen.

Individer som fortsatte att utbilda sig efter 1998 ingår inte i analysen. År 2001 var andelen som studerade vid universitet/högskola betydligt högre för dem som studerade i Kunskapslyftet jämfört med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och öppet arbetslösa. En mera heltäckande studie av utbildningens effekt på inkomsten efter avslutade studier kan göras först om några år då ytterligare inkomstdata finns tillgängliga.

Download Info
To download:

If you experience problems downloading a file, check if you have the proper application to view it first. Information about this may be contained in the File-Format links below. In case of further problems read the IDEAS help page. Note that these files are not on the IDEAS site. Please be patient as the files may be large.

Publisher Info
Paper provided by Umeå University, Department of Economics in its series Umeå Economic Studies with number 630.

Download reference. The following formats are available: HTML (with abstract), plain text (with abstract), BibTeX, RIS (EndNote, RefMan, ProCite), ReDIF
Length: 42 pages
Date of creation: 02 Apr 2004
Date of revision:
Handle: RePEc:hhs:umnees:0630

Contact details of provider:
Postal: Department of Economics, Umeå University, S-901 87 Umeå, Sweden
Phone: 090 - 786 61 42
Fax: 090 - 77 23 02
Email:
Web page: http://www.econ.umu.se/
More information through EDIRC

For technical questions regarding this item, or to correct its listing, contact: (Kjell-Göran Holmberg).

Find related papers by JEL classification:
I21 - Health, Education, and Welfare - - Education - - - Analysis of Education
J68 - Labor and Demographic Economics - - Mobility, Unemployment, and Vacancies - - - Public Policy

Statistics
Access and download statistics

Did you know? All top Economics journals are listed on RePEc.

This page was last updated on 2009-12-17.

This information is provided to you by IDEAS at the Department of Economics, College of Liberal Arts and Sciences, University of Connecticut using RePEc data on a server sponsored by the Society for Economic Dynamics.