Nationalekonomi, privatekonomi och kommunbidrag: ekonomisk röstning i svenska riksdagsval

denna sammanfattning av den första halvan av min doktorsavhandling Essays on Voting Behavior, Labor Market Policy, and Taxation, presenterar jag några resultat om väljarbeteende i svenska riksdagsval. Genom att studera hur några stickprov av svenskar uppger att de röstade i riksdagsvalen 1985-94 visar jag att mikroekonomiska variabler påverkar väljarna nästan lika mycket som makroekonomiska variabler gör. Därmed utgör egenintresse en viktig förklaring till hur svenska väljare röstar. Valresultaten har dock främst påverkats av makroekonomiska variabler. Jag analyserar också effekten av 1993 års reform av kommunbidragen. Det förefaller som om väljarna reagerade på förändringarna i de riktade bidragen, men inte brydde sig om förändringarna i de generella bidragen. Det betyder att det skulle kunna vara möjligt för den nationella regeringen att köpa röster genom att dela ut mer riktade bidrag till kommunerna. En grov uppskattning ger vid handen att det skulle kosta ungefär 0,5 procent av BNP att förbättra valresultatet med en procentenhet. Annorlunda uttryckt kostar det ungefär 140 000 kronor att köpa en röst.