This file is part of IDEAS, which uses RePEc data


[ Papers | Articles | Software | Books | Chapters | Authors | Institutions | JEL Classification | NEP reports | Search | New papers by email | Author registration | Rankings | Volunteers | FAQ | Blog | Help! ]

Barnafödandets politik - En analys av partiernas argumentation i nativitetsfrågan 1997-2003

Author info | Abstract | Publisher info | Download info | Related research | Statistics
Author Info
Thalberg, Sara () (Institute for Futures Studies)
Abstract

Från att tidigare ha haft bland de högsta födelsetalen i Europa sjönk i slutet av 1990-talet barnafödandet i Sverige till rekordlåga nivåer. Denna nedgång förde återigen upp frågor om barnafödande och familjepolitik på den politiska dagordningen och efter krisårens nedskärningar förefaller de politiska partierna nu vilja satsa på barnfamiljerna. I denna rapport analyserar och jämför jag de politiska partiernas engagemang i frågan. Anser man att de låga födelsetalen är ett problem och i sådant fall varför? Vilka orsaker anges i debatten och vilka åtgärder förespråkar man?

Min genomgång visar att det inte finns någon tydlig blockskillnad i hur man ser på födelsetalen, socialdemokraterna är det parti som mest explicit framställt det låga barnafödandet som ett problem men även kristdemokraterna har engagerat sig i frågan. Folkpartiet och moderaterna däremot verkar inte nämnvärt oroade av den demografiska utvecklingen. Från att tidigare ha haft bland de högsta födelsetalen i Europa sjönk i slutet av 1990-talet barnafödandet i Sverige till rekordlåga nivåer. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan synen på det låga barnafödandet och på arbetskraftsinvandring då de sistnämnda partierna är de mest positiva till arbetskraftsinvandring medan socialdemokraterna och kristdemokraterna är de mest negativa.

I fråga om orsaker och åtgärder finns dock en ganska markant skillnad mellan de politiska blocken. För socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet kopplas barnafödande i hög utsträckning till arbete, att födelsetalen har sjunkit förklarar man bl.a. med otrygga anställningar och nittiotalets lågkonjunktur. Frågan framställs även som en jämställdhetsfråga. Enligt de borgerliga partierna är det låga barnafödandet ett systemfel och en följd av den socialdemokratiska politiken. För att öka barnafödandet förespråkar dessa partier ökad valfrihet och mer tid för barnfamiljerna med hjälp av barnomsorgskontot och subventionerade hushållstjänster.

Download Info
To download:

If you experience problems downloading a file, check if you have the proper application to view it first. Information about this may be contained in the File-Format links below. In case of further problems read the IDEAS help file. Note that these files are not on the IDEAS site. Please be patient as the files may be large.

File URL: http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20051201$133850$fil$88k93pli77U4ddOWoIWZ.pdf
File Format: application/pdf
File Function:
Download Restriction: no

Publisher Info
Paper provided by Institute for Futures Studies in its series Arbetsrapport with number 2003:11.

Download reference. The following formats are available: HTML, plain text, BibTeX, RIS (EndNote), ReDIF
Length: 62 pages
Date of creation: Nov 2003
Date of revision:
Handle: RePEc:hhs:ifswps:2003_011

Note: ISBN 91-89655-41-9
Contact details of provider:
Postal: Institute for Futures Studies, Box 591, SE-101 31 Stockholm, Sweden
Phone: 08-402 12 00
Fax: 08-24 50 14
Email:
Web page: http://www.framtidsstudier.se
More information through EDIRC

For technical questions regarding this item, or to correct its listing, contact: (Sabina Nilsson).

Related research
Keywords: nativitet familjepolitik

Find related papers by JEL classification:
I00 - Health, Education, and Welfare - - General - - - General

This paper has been announced in the following NEP Reports:

Statistics
Access and download statistics

Did you know? IDEAS also computes impact factors for journals and working paper series.

This page was last updated on 2008-9-5.


This information is provided to you by IDEAS at the Department of Economics, College of Liberal Arts and Sciences, University of Connecticut using RePEc data on a server sponsored by the Society for Economic Dynamics.