Arbetskraft och konkurrensbegränsning; aktörsperspektiv på den svenska modellen och framtiden

I framtiden kan vi förvänta oss brist på arbetskraft. Den demografiska utvecklingen i denna fråga tycks obönhörlig. Hur stor denna arbetskraftsbrist kan tänkas bli är dock omdebatterat, liksom vilka konsekvenserna kan tänkas bli. I Sverige har vi emellertid mycket kunskap om hur arbetskraftsbristen och den fulla sysselsättningens ekonomi påverkade samhället under 1950- och 1960-talet. Här finns lärdomar inför framtiden, men knappast några färdiga recept. En fråga man kan ställa sig är vilka roller arbetsmarknadens organisationer kommer att få i en ny period av arbetskraftsbrist. Här kommer jag nu att ta upp hur arbetsgivarpolitiken utvecklades till följd av arbetskraftsbristen och den fulla sysselsättningen under 1900-talet. Vilka lärdomar kan vi dra om möjligheterna för arbetsgivare att hantera lönefrågorna när arbetskraftsbrist leder till lönekonkurrens? Studien syftar vidare till att undersöka och diskutera fackliga strategier och logiken i fackets handlande i samband med ytterligare en konsekvens av arbetskraftsbrist, frågan om arbetskraftsinvandring. I samband härmed diskuteras olika former av arbetskraftsinvandring. Argumentet är att statligt styrd arbetskraftsinvandring möjliggör fackligt inflytande, men för med sig höga rekryteringskostnader. Friare former av arbetskraftsinvandring sänker rekryteringskostnaderna och möjliggör stor invandring, men försvagar fackets inflytande. Jag försöker härmed diskutera historiska lösningar och agerande i ett framtidsperspektiv. Tanken är att problem kring resursers knapphet och intressens inflytande är förhållandevis tidlösa. Därför kan vi anta att vissa aktörers historiska rationalitet liknar deras framtida rationalitet. Vi kan på goda grunder sluta oss till att många klassiska problem även kommer att finnas i framtiden. Dessa problem är ofta styrda av en logik eller av mekanismer som är väl kända genom forskningen i form av empiriska generaliseringar eller formulerade i mer eller mindre verifierade teorier. Det kan gälla knapphetsprincipen och mekanismer relaterade till utbud och efterfrågan, eller konkurrens om makt och utrymme. I den här studien används knapphetsprincipen i diskussionen om rekryteringskostnader för olika typer av arbetskraftsinvandring eller i form av arbetskraftsbrist och konkurrens om arbetskraft. Intresseprincipen appliceras i form av arbetsgivarnas och fackets politik. I den svenska modellen kom fackets och arbetsgivarnas intressen att konkurrera. Ofta rådde en slags jämvikt men i vissa frågor övervägde ena sidans inflytande på utvecklingen. I det här sammanhanget ställer vi frågan i vad mån arbetsgivarnas och fackets strategier varit kontinuerliga eller förändrats. Den här typen av "eviga" problem som har med knapphet och intressen att göra kan verifieras med historia, och inte minst kan olika sätt att lösa problemen i historien ge idéer om hur framtida lösningar på likartade problem kan se ut. Aktörer har genom historien agerat strategiskt i anknytning till frågor om knapphet och intressen, vilket givit upphov till en aktörsorienterad historieskrivning.